Maria Gradin

Kråkfot och andra helande växter

- forskning om förhållandet mellan människor och växter i norr

De vilda växterna lever ett något dolt liv bredvid oss ​​och ses ofta som ogräs. Vårt förhållande till växternas värde har förändrats över tid och i denna studie vill jag lyfta fram vikten av att blicka ner. Se naturen och växterna runt omkring oss och förstå hur man respekterar dess värden.

Enligt folkmedicinen användes växter mot många saker och sjukdom sågs ur ett helhetsperspektiv. Redan under medeltiden var tron ​​på växter stark. Man trodde att de kunde hjälpa mot pest, men också "ögonförmörkelse" och mot ondska. Mot sorg och modfälldhet, eller att de var kramplösande och lugnande. Många växter användes mot inflammation och som smärtlindring, mot gikt och ledsjukdomar, men också mot något så abstrakt som "glömska".

De giftigaste växterna användes också som skydd mot fiender. Berättelserna från folktron har gjort mig nyfiken och inspirerat mig till ett närmare studium av förhållandet mellan människor och växter.

Växternas specifika utformning har också intresserat mig och i serien av mindre bilder, med ett mer grafiskt uttryck, har jag fokuserat på växternas visuella utformning. I den så kallade signaturläran trodde man att det var möjligt att se vilken växt som kunde användas för vilken kroppsdel ​​eller vilken sjukdom. Ett exempel här är Ögontröst, Øyetröst, Euphrasia officinalis, som användes mot ögonsjukdomar. Ett annat exempel är Linnéa, Linnea borealis, som är en av de få växter vi känner till som har använts mot bältros. Den användes flitigt i södra Norge och nästan bortglömd som medicinalväxt här i norr.

Viktiga inspirationskällor är boken Hildegard av Bingens örtagård, och andra skrifter om medicinalväxter i norra Norge och norra hatten. Jag har undersökt det faktum att växterna innehåller relevanta ämnen mer i detalj med hjälp av Rolv Hjelmstads bok Medisinplanter i Norge. En bok som också tar upp berättelser från folktron. Folkbotaniken av Ingmar Svanberg, en svensk folklorist, har också varit en stor inspirationskälla i relation till användningen av våra gemensamma nordiska växter. För mer detaljerad information om varje växt jag har inkluderat i utställningen vill jag hänvisa till webbplatsen www.rolv.no/urtekilden. Jag har tagit mig friheten att fritt samla från dessa källor och sammanställa berättelsen på mitt personliga sätt som bildkonstnär.

Bilderna vill påminna oss om att det finns en kunskap som försvinner och en minskande respekt för de viktiga och ibland hemlighetsfulla värdena hos våra vilda växter.

Jag är svensk, men har bott nästan hela mitt liv i Lofoten i Nordnorge. Min bakgrund på min fars sida är från skogfinnarnas invandring till Ångermanland för länge sedan och familjen kommer från Graninge, så det är spännande att kunna visa denna utställning i Sollefteå. Skogsfinnarna hade en stark och djup relation till naturen och använde många av våra vanliga vilda växter för de flesta behov. När jag fokuserade på medicinalväxter var Apotekshuset en utmärkt plats att ställa ut.

Bilderna har fått både svenska, norska och latinska namn som titlar för att vara sökbara för de som är särskilt intresserade.

Alla bilder är fotografier, vissa bearbetade digitalt, innan de trycks på Bunko Shi. Ett barkbaserat japanskt papper.

Maria Gradin